lördag 31 mars 2012

Mattefrökens vantar


Nu har vi gjort klart vår fina födelsedagspresent. Kollegan och jag har stickat varsin vante efter eget huvud, med valda delar från olika mönster. De blev väldigt fina, tyckte vi. Jubilaren blev glad, men är ingen stickare...

Vi var glada och kalaset blev trevligt. Ingen annan mattefröken har likadana. Kollegan stickade 1+1 och Lise-. Jag stickade = 2 och Lotte. Sen var det stjärnor och färger om vartannat efter hur vi hittade på en dag under hysch hysch, för att Lise-Lotte inte skulle höra. Kul var det och fina blev de! Jubilaren gillar inte tårta, utan fick kringlor med mager ost och marmelad. Gott det med! Sen fyllde sonen 19 och DÅ blev det tårta.


Han vill ha likadana vantar som Fredrik fick i julas. Nu har jag varit i Linköping och köpt sådant garn. Han ville ha samma färg också. Alltså blir de precis som de andra. Kanske någon extra fläta för att pigga upp... Garnverket i Linköping är en TREVLIG affär! Åk dit. Liten, men naggande god. På andra sidan gatan ligger Hemslöjden och de har många trevliga saker där också... Inte minst garn från Östgötaslätten.


Många idéer - lite tid...

Snö i Småland!


Jag har rensat alla mina rabatter från ris. Jag har planterat vackra penseer och grävt ner årets rosor i utekrukorna och jag har njutit av vårsolen med kaffe på trädgårdstrappan. Det har nästan varit försommar... DÅ snöar det igen. Fan. "April snow", jag vet - men jag vill inte.



Min underbara järngroda har fått snö på magen och det lilla fågelbadet har fått snöpuder. Penseerna är tyngda av snö och is. Det är vackert, men kallt.



Mitt "mellanknåp": vantar från älsklingsstickboken är på G. Stickade från fingertoppen och ner. Det blir så fint på toppen då. Nu är jag van att sticka vantar så och det går lätt. Det är knep och knåp de första varven, men sen slinker det vidare utan besvär. Jag gillar tummarna så här också. Jag tycker det blir finare än när man stickar från andra hållet. Jag gör det också ibland, för att vara säker på vilket som är bäst. Jag blir aldrig säker... Det är ju också lite kul, tycker jag som är en sticknörd.



Vantarna är stickade i Rowan scottish tweed 4-ply. Garnet är skönt att använda tycker jag. Det blir jämnt och fint och nyanserna i garnen är såååå vackra. Jag vill bara ha. Jag kostar på mig en underbar lurvig innervante i alldeles för dyrt garn, men så gosigt det blir. Jag har provat. Det blir hysteriskt dyra vantar om man skulle räkna tiden det tar att göra dem, men det gör jag inte. Så klart. Har börjat toppen på den andra. Jag beräknar att de ska vara klara till nästa vår. Jag har aldrig bråttom och jag har fler än en grej på G. Alltid. Det är halva nöjet. Jag har jämt så bråttom på jobbet och allt har olika deadlines. Så skönt det är att slippa...



Jag antar att jag har fått beröm för min fina Alice Starmore schal som jag stickade tidigare... Någon har "lånat" den. Jag hade den på hatthyllan och den finns inte mer. Otroligt. Som jag knåpade för att få den klar... Jag gör nog inte en ny, men säkert en annan. Så trist. Hoppas den som har lånat den njuter av den i alla fall då.

Man TAR väl inte någons handarbete... DÅ är man taskig. Det är ju bara att be mig sticka en till den personen och inte att ta för sig utan att fråga, morr. Jag som var så nöjd :(



Nu väntar jag på att vårsolen ska komma igen och smälta snön och rädda mina penséer. Jag har påsklov och njuter av min första lovdag och hänger en stund vid datorn. Jag har tittat lite på Martha Stewarts påskpyssel och drog iväg till Blomsterlandet och satte ihop en "vårkorg". Den skulle vara blå och vit, som hennes ena - den blev rosa och vit, som hennes andra. :-) Det är en rosa hortensia (en lite skruttig som tar sig) 1 vit kaktus, 2 små rosa rosor och två små murgröna i en gallerkorg. Underbar blev den, och den verkar frodas i sin lilla järnkorg. Fast jag skulle ha hittat på någon bra sidoklädnad till korgen. Nu ser man plasten för mycket.

Någon har börjat titta på min "blogg". Välkommen! Kul! Skriv en rad, vet jag!



Glad helg! Snart glad påsk!